100% 

Svenskt
kött

Hållbarhetsarbete

Kött med lägre klimatavtryck

Hållbarhet har länge varit en viktig del i vår verksamhet där vi, tillsammans med våra producenter månar både om djurvälfärd och att få fram ett kvalitativt kött med lågt klimatavtryck. Tack vare vårt eget slakteri på Gotland, Gotlands Slagteri, kan vi aktivt jobba med olika hållbarhetsaspekter i hela förädlingskedjan, från gårdarna som föder upp kor, grisar och lamm, till slakt, styckning, förädling och ut i butik till konsument. Vi väger in miljö- och klimathänsyn i alla beslut. Tillsammans med de gotländska gårdarna arbetar vi för minskade klimatutsläpp och att bidra till bevarande av den unika naturen på Gotland. Vi har just släppt vår första hållbarhetsrapport där vi på ett tydligare sätt redogör för våra viktigaste hållbarhetsfrågor. Läs gärna hållbarhetsrapporten för 2020 här.

Köttproduktionens påverkan på miljö & klimat

Köttproduktion kan påverka klimat och miljö på både positiva och negativa sätt. Djuruppfödning påverkar klimatet negativt pga utsläppen från djuren och från användning av fossila bränslen på gårdarna och i transporterna. Men djuruppfödning kan också bidra till att öka kolinlagringen i marken, vilket är positivt ur ett klimatperspektiv. Dessutom bidrar betande djur till ökad biologisk mångfald. Nedan försöker vi reda ut begreppen!

Gotland och Sverige har världens duktigaste bönder när det kommer till låg klimatpåverkan och bra djuruppfödning. Tack vare engagerade bönder och en progressiv lagstiftning, produceras kött i Sverige som både är det bästa klimatvalet jämfört med kött från andra länder, men som också bidrar till fler miljömål. Svenskt kött har väsentligt lägre klimatpåverkan än importerat kött tack vare jämförelsevis effektiva metoder för odling, gödsling, transporter och uppvärmning. Det foder som används i Sverige är mestadels hållbart producerat och tack vare god skötsel och omsorg är djuren friska. Ca hälften av det kött som vi säljer är KRAV-märkt och kommer från gårdar som måste följa KRAVs klimatregler.

Tack vare engagerade bönder och en progressiv lagstiftning, produceras kött i Sverige som både är det bästa klimatvalet jämfört med kött från andra länder, men som också bidrar till fler miljömål.

Om metan

Metan är en mycket kraftig klimatgas, men den stannar betydligt kortare tid i atmosfären jämfört med koldioxid. Eftersom metanet bryts ner på kort tid påverkas inte temperaturen ytterligare så länge metanutsläppen är konstanta. Det metan som släpps ut i atmosfären ersätter helt enkelt det metan som försvinner. Så länge metanet finns kvar i atmosfären bidrar det dock många gånger mer till uppvärmningen än koldioxid.

När metanet väl bryts ner, bildas koldioxid som motsvarar samma mängd koldioxid som gräset tagit upp ur atmosfären när det växte. Över tid blir detta ett kretslopp där lika mycket koldioxid tas upp ur atmosfären som släpps ut. På så sätt skiljer sig utsläppen åt från köttproduktion jämfört med utsläpp från fossila bränslen, som olja, kol och naturgas, som inte alls är cirkulära. Under de senaste decennierna har köttproduktionen ökat på global nivå, med ökade metanutsläpp som följd. Vi tycker därför att det är viktigt att man väljer kött med så låg klimatpåverkan som möjligt och att man är varsam om köttet och undviker svinn så mycket som möjligt.

Vilket är det bästa klimatvalet?

Förutom från själva djuren, uppstår utsläpp på gården i form av lustgasutsläpp när man bearbetar mark och hanterar stallgödsel. Dessutom skapas koldioxidutsläpp när man använder maskiner som går på diesel och bensin, samt i produktionen av de insatsvaror som används på gården, t.ex. handelsgödsel och foder till djuren. Det uppstår också utsläpp i slaktprocessen samt vid transporter både in till och ut från slakteriet.

Vad som är det bästa köttet utifrån klimat och miljö beror på vilket perspektiv man har. Man brukar prata om vilka systemgränser man utgår ifrån. Köttproduktionen är en del av ett större system för livsmedelsproduktion och bidrar på flera sätt i systemet. Ofta odlar lantbrukare flera olika grödor på sina åkrar och växlar dessutom gröda från år till år. Att odla vall för djurfoder på en åker med jämna mellanrum ökar mullhalten i jorden och bidrar till bättre skördar andra år. Viss mark lämpar sig inte för att odla t.ex. spannmål, men kan fungera alldeles utmärkt för vallodling. Gödslet från djuren återförs till åkrarna för att jorden inte ska bli utarmad. Stallgödsel läggs också på åkrar där man odlar spannmål och andra vegetabilier, vilket är en förutsättning för att kunna odla grödor på ett hållbart sätt. Tack vare stallgödslet kan man undvika konstgödsel, vilket t.ex. är en förutsättning för KRAV-odling. Varje gård anpassar sitt produktionssystem efter de förutsättningar som finns för att kunna nyttja marken på ett så bra sätt som möjligt.

Köttproduktionens positiva effekter

En positiv effekt av köttproduktion är att denna kan bidra till ökad kolinlagring i marken. När gräs och växter bryts ner lagras en del av kolet som växten innehåller i marken. Om marken inte plöjs kommer en del av kolet att ligga kvar i marken och mängden kol kommer att öka tills jorden har nått en jämnvikt där lika mycket kol binds in som mängden kol som släpps ut i atmosfären. Om man odlar vall (gräs) för djurfoder på en åker där man tidigare odlat ettåriga grödor så finns en potential att öka inbindningen av kol eftersom man inte plöjer en vall-åker. Detsamma händer på mark där djur börjar beta. Kolinbindningen pågår tills marken är mättad. Kollagret kommer att finnas kvar i marken så länge man fortsätter odla vall eller ha betesdjur. Det finns flera studier som pågår för att beräkna hur mycket kolinlagring påverkar de totala utsläppen från köttproduktion. Än så länge räknar man inte med denna positiva effekt när man beräknar hur stora växthusgasutsläpp som uppstår när man producerar ett kg kött. Dock pågår ett arbete med att utveckla Greenhouse Gas Protocol för att kunna inkludera dessa effekter i framtiden.

Betande djur bevarar naturbetesmarker

En annan viktig fördel av köttproduktion med betande djur är bevarande av naturbetesmarker. Gotland har flertalet särpräglade naturtyper, exempelvis betade strandängar som rymmer en oerhört rik biologisk mångfald. När strandängar växer igen minskar den biologiska mångfalden och både hotade växt- och djurarter försvinner. En enda kvadratmeter betad hagmark kan rymma över 40 olika växter som har betydelse för insekter, fjärilar och småfåglar och betade strandängar är en viktig livsmiljö för t.ex. vadare och sjöfåglar. Djur som betar är de bästa naturvårdarna och enligt Naturvårdsverket behövs fler betande djur för att klara Sveriges miljömål.

Klimatsmartare kött – så jobbar vi med klimatfrågan!

I en värld med stora klimatutmaningar behöver alla jobba för sänkta utsläpp och vi har inte råd att skjuta åtgärderna på framtiden. Svenskt Butikskött och gotländska gårdar har gått samman i ett initiativ för att sänka klimatavtrycket från köttproduktion i så stor utsträckning som möjligt. Genom medvetna val och långsiktigt, aktivt arbete sänks utsläppen både idag och imorgon.

En viktig utmaning för att få fram ett klimatsmartare kött är att minska metanutsläppen från djuren. Det pågår flera forskningsprojekt där man till exempel tittar på effekter av förändrade foder. Dock vet vi ännu inte säkert vilka åtgärder som kan ge effekt. Däremot finns det flera andra källor till växthusgasutsläpp från köttproduktion där gården kan påverka utfallet. Därför fokuserar klimatsmartare kött på åtgärder som vi vet ger effekt redan idag. Det betyder inte att det är enkelt alla gånger – men det är möjligt! Vi använder en speciellt framtagen checklista för klimatsmartare kött. Tack vare checklistan blir det lättare för gårdarna att bocka av de åtgärder som krävs för att köttet ska vara klimatsmartare. I checklistan ingår åtgärder för att minska utsläppen från:

  • El
  • Plast
  • Transporter
  • Mineralgödsel för odling av foder
  • Foder
  • Kolinlagring i mark
  • Hantering av stallgödsel

Växthusgasutsläpp från vår egen verksamhet

Varje år upprättar vi klimatbokslut enligt Greenhouse Gas Protocol. I vårt klimatbokslut från 2020 är det tydligt att den absoluta majoriteten av våra utsläpp ligger i köttproduktion och alltså i scope 3. Men det är fortfarande viktigt att vi gör så mycket som möjligt för att minska avtrycken från vår egen verksamhet.

  • Vi har jobbat hårt för att minska växthusgasutsläppen från Gotlands Slagteri. Redan 2018 bytte vi ut 400 000 liter olja mot biogas för att värma upp vår anläggning. Biogasen kommer från Brogas på Gotland dit vi levererar slaktavfall som råvara. Biogasen produceras ca 7 km från vår anläggning och levereras via ledning direkt till oss.
  • Sedan flera år har vi gått över till gröna elavtal i vår verksamhet och haft ett fokus på energieffektivisering, t.ex. värmeåtervinning, optimering av slaktprocesser och uppgradering av maskiner. Vi fokuserar också på att minska vår förbrukning av vatten.
  • Ett viktigt område för klimatarbetet är transporter. Vi har redan sänkt utsläppen från våra egna maskiner med närmare 80% genom att byta ut den fossila dieseln mot HVO. En av våra transportörer har också ställt om till RME, och vi jobbar vidare på att alla in- och uttransporter ska gå på förnybara bränslen under de närmsta åren. Tack vare att många av våra leverantörer finns på Gotland är transporterna från gårdarna till slakteriet korta.
  • Efter slakt förpackas köttet i plastförpackningar, för längsta hållbarhet. Den största mängden plast som köps in till förpackningar är återvunnen PET och vi jobbar kontinuerligt för att minska klimatavtrycket från våra förpackningar.
  • Redan innan Coronapandemin hade Svenskt Butikskött ändrat arbetssätt och ställt om många möten från att vara fysiska (i t.ex. Stockholm) till digitala möten, vilket bidragit till färre flygresor.

Just nu går vi igenom ett ambitiöst arbete med att sätta tuffa, men realistiska klimatmål för verksamheten. Målen kommer omfatta primärproduktion, transporter, förpackningar och energi. När arbetet är färdigt kommer vi att berätta mer om det här.

Djurvälfärd

På Gotlands Slagteri arbetar vi hela tiden för att djuren ska få bästa möjliga omhändertagande. Vår personal som hanterar levande djur har relevant kompetens för sina arbetsuppgifter, vilket sker via anpassad utbildning. Då vi slaktar djuren är alltid Livsmedelsverkets veterinärer på plats för att kontrollera djurens allmäntillstånd. De djur som slaktas levande på Gotlands Slagteri är alla uppfödda på Gotland. Svenskt Butikskötts slakteriprocess är certifierad enligt KRAV och vi är Sveriges största leverantör för KRAV. Det KRAV-märkta köttet kommer dels från gårdar på fastlandet, men också från gårdar på Gotland. Det KRAV-märkta köttet som kommer från gårdar på fastlandet slaktas innan de transporteras till Gotland. På Gotlands Slagteri styckar och paketerar vi köttet. Det KRAV-märkta köttet som kommer från gårdar på Gotland slaktas, styckas och paketeras hos oss. KRAV:s regler för djuromsorg är mer omfattande än EU:s regler för ekologisk produktion och omfattar också mer än vad svensk djurskyddslag kräver. På gårdarna utför Länsstyrelsen djurskyddskontroller. Gotlands Slagteri har också tät kontakt med gårdarna och transportörer, vilket gör att vi snabbt kan följa upp och åtgärda avvikelser. På slakteriet är slaktchefen ytterst ansvarig för djuromsorgen, men både slaktchef och operativt ansvariga har relevant utbildning för ändamålet. Vi har också utökat frekvensen på den interna tillsynen inom verksamheten ifrån en till två gånger per år.

Vår policy för djuromsorg föreskriver att all djurhantering ska:

  • Uppfylla svensk lag
  • Ske på sådant sätt att djuren behandlas väl och kan bete sig naturligt.
  • Säkerställa att djuren skyddas från sjukdomar och lidande.
  • Säkerställa att djuren ska vara fria från hunger och törst.
  • Ha en lämplig miljö som inkluderar skydd och en komfortabel viloplats.

Djurvälfärd är viktigt både för oss och för våra kunder. För mer information om hur vi arbetar med djurvälfärd har vi tagit fram ett dokument med frågor och svar. Om du vill ta del av det, hör av dig till oss: info@svensktbutikskott.se

Vill du veta mer om klimatsmartare kött?

Svenskt Butikskött och gotländska gårdar har gått samman i ett initiativ för att sänka klimatavtrycket från köttproduktion i så stor utsträckning som möjligt. Genom medvetna val och långsiktigt, aktivt arbete sänks utsläppen både idag och imorgon. Läs mer om vår resa mot ett klimatsmartare kött, vad vi gör och vilken påverkan det får!